God morgon.. Trevlig måndag kan jag väl börja med å säga. Själv hatar jag måndagar, jobbigaste dagen på hela veckan då man återigen går till jobb och rutiner. Idag vaknade jag med en stor klump i magen, hatar när jag mår sådär. Det brukar oftast förstöra hela min arbetsdag. Rättare sagt hela dagen generellt. Ikväll händer det lite grejer, om det nu händer. Han ska vara till livs igen. Största utskällningen ska han få. Kram
Får jag fråga om jag är korkad eller om jag bara är för snäll? Jag har nu under 4 dygn väntat på att det ska bli måndag. Som jag tidigare sagt, så väntar jag på att killen jag dejtar ska börja skriva igen. Alla hans ärenden är över och då ska han vara till livs igen. godnatt..
Kan man må sämre när man har ångest? Det är helg och jag räknade med att jag kanske skulle glömma bort allt och bara ha kul men nej nej. Jag har världs ångest och vet inte vad jag ska ta mig till? Ska jag gråta eller ska jag bara skratta åt mig själv? Vad håller jag på med? Varför utsätter jag mig själv för såndat? Jag får ta denna helg med en nypa salt.. så kanske det blir bättre under helgen.ha en trevlig helg/...
God dag. Har stängt in mig själv här hemma nu i ett par dagar. Delvis för att jag mår dåligt över vissa saker och delvis för att det känns skönt med lite ensamtid. Nu har jag i allafall bestämt mig för att gå ut en sväng i solen, kanske ta en fika med en polare eller bara för mig själv. Ska göra mig lite i ordning nuHörs. /....
Jag har valt att vara tyst, har inte skrivit något till honom sens igår vid 13-14 tiden. Han har inte heller skrivit något till mig. Har tänkt på att han ska få hela helgen på sig att roa med det han planerat att göra. Enligt han så ska han vara till livs igen på måndag då hans ärenden är klara. Tror ni att han skriver tillbaka till mig eller kommer det fortfarande att vara tyst? Kanske borde jag skriva tillbaka till honom på tisdag om inte han skriver alls? Varför ska alltid såndant hända mig? Godnatt/....
Jag är generellt i en jobbig period, inget med förgående inlägg att göra. Det blir så när man inte kommit ut som GAY än utan känner bara all press jag har på mig själv. Jag har bara en enda önskan just nu, varför kan inte homosexualitet vara normalt? Precis som alla andra sexualiteter. Vi är också människor trotts allt. Det skiljer sig inget mellan mig och en hetero kille förutom att vi gillar olika kön.
Jag har nyligen lärt känna en kille, en kille som gjorde mig lycklig, iallafall ett tag konstigt nog. Nu verkar det som om han inte vill prata någon mer men vägrar erkänna? Bara massa bortförklaringar. Why? Varför kan man inte bara erkänna. Jag vägrar tro på det han säger. Jag som precis slutat tro på kärleken. Han fick mig att tro på honom, inte nog med det så har han lovat en massa saker, gav mig en massa förhoppningar. Sitter på en utbildning nu som är jobbrelaterad.. kan inte vara fokuserad. Kan inte sluta tänka på dethär, varför jag? /.....
"Tillbaka".. inte jag, utan har hamnat i mina perioder då jag inte kan finna mig en vän som jag kan prata med. Ingen! Med andra ord, mina dåliga perioder är tillbaka.
Finns det inte någon i denna helskotta värld som kan förstå mig? Varför måste man må dåligt för att må bra? Det har hänt så mycket på sistone. Jag vet bara inte hur och till vem jag ska förklara.. det slutar ändå med att ingen förstår vad jag försöker meddela med mina känslor.
Här kommer skrivas mest om mina känslor kring detta med att vara homosexuell och muslim på en och samma gång. Hur mitt liv ser ut och hur jag påverkas av detta och även lite om min vardag :)
Sitter på en utbildning nu som är jobbrelaterad.. kan inte vara fokuserad. Kan inte sluta tänka på dethär, varför jag? /.....